"Har just kommit hem från SGSFs juluppvisning. Fantastiskt bra, som vanligt! Den startade med en tyst minut för Helena, som verkligen är saknad. Gymnaster och funktionärer bar vita band och avslutningsnumret tillägnades också Helena. Jag tror att du också var där Helena" Så himla fint skrivet av en av våra gympa-mammor och jag tror som hon, att du såg oss & skrattade med oss. för du ska lysa kvar, förevigt!


det känns så jobbigt att veta att mitt liv fortsätter men det fick inte ditt göra, det känns så fel, så orättvist. Jag vill bara ha ett tecken på att du fortfarande ser mig och känner min saknan. du kommer nog aldrig förstå hur mycket jag faktiskt älskade dig, hur mycket jag borde ha tagit vara på att du fanns här! Allt kom så plötsligt, det är för overkligt för att vara sant trodde jag, men nu har det gått en tid och i vissa stunder inser jag sakta att saker och ting kan vara såhär hemskt, det är liksom såhär det kommer att förbli..

Ikväll fick jag mitt halsband, det ska jag bära med stolthet.

Jag älskar dig