den här känslan är förstörd, jag har gråtit fram flera gånger nu "jag kan inte förstå att hon är borta" , döden är de mest skrämmande och jobbigaste jag vet.. Jag kan inte inse de själv, jag vill inte sitta här och gråta och bara inse att du är borta, de vill jag inte, men jag måste väl intala mig själv att det är så de kommer vara framöver. Tiden framöver kommer bli svår och jag vet att vi alla kommer kämpa och säkert sjunka till botten gång på gång, men de är just då vi ska vara sådär starka som helena skulle ha varit! Du är en förebild helena, de är du..